Riyadh

Jag har varit i Riyadh i snart fyra månader och hittills har det varit en fantastiskt positiv upplevelse. Bestämde mig i november för att hitta på något nytt, då jag börjat ledsna på Sverige och det sura vädret. Jobbade för några år sedan i Australien och fick inför den flytten bra hjälp av Professional Connections, varför jag valde att be dem om hjälp även denna gång. Efter att ha fyllt i gigantiska mängder papper och genomgått diverse medicinska undersökningar fick jag fem månader senare både visum och flygbiljett!

Anlände till Riyadh tidigt på morgonen och blev mött av en trevlig sjuksköterska på flygplatsen. Hon informerade om hur man skulle gå tillväga for att få ringa hem under det första dygnet samt hur de närmaste dagarna skulle komma att se ut. Blev körd till mitt nya hem där ett matpaket bestående av kaffe, te, vatten, bröd, smör m.m. väntade. Efter några timmars sömn tog jag mig med lite svårigheter (då området visade sig vara gigantiskt) till sjukhuset där alla vi nyanlända blev bjudna på eftermiddagsfika. Blev därefter visad till en affär där jag kunde införskaffa en abaya, dvs. den långa svarta fotsida klänning som man som kvinna måste bära utanför sjukhusområdet. Alla i gruppen verkade vara ungefär lika förvirrade och överväldigade över den nya miljön och det var ganska skönt att man inte var ensam...

De första tre dagarna hade vi hospital orientation där all nyanländ personal på sjukhuset fick lära sig hur man släcker eld, hur det är att leva i Saudiarabien, introduktion till arabiska och mycket mer. Därefter startade general nursing orientation för alla nya sjuksköterskor som i princip gick ut på att under elva dagar lära sig allt man kan hemifrån "Saudi style". Mycket av det var logiskt, medan en del saker skiljer sig väsentligt från vad jag är van vid hemma. Hann även under denna period med att bekanta mig med omgivningarna samt göra studiebesök på avdelningen.

Efter tre veckor i skolbänken var det skönt att få börja jobba. Mycket är som sagt var annorlunda jämfört med Sverige och allt är inte logiskt alla gånger, men det gäller att ta seden dit man kommer både på jobbet och på fritiden. Professional Connections hade informerat så pass bra om hur livet här nere faktiskt är att jag inte kände att det blev någon större chock. Det enda jag är förvånad över är vilket enormt utbud på saker att göra på fritiden som finns. Det finns verkligen något att hitta på varje kväll om man vill (och orkar). Arbetsdagarna här är 12 timmar, oavsett om man jobbar dag eller natt, vilket är fler timmar än vad jag är van vid att jobba. Å andra sidan jobbar man bara 22 dagar under 6 veckor, vilket faktiskt inte känns alltför betungande.

Många patienter pratar ingen engelska, utan enbart arabiska, vilket skapar en del problem, men avdelningssekreterarna är ofta oerhört hjälpsamma och översätter närhelst det behövs.

Utbudet vad gäller shopping är enormt i Riyadh och om man är mer sugen på att resa är det inget problem heller, då det finns extremt många attraktiva resmål tämligen nära till hands. Under de första 90 dagarna får man inte lämna landet, men så fort man avslutat sin probation period kan man ansöka om utresevisum. Att resa inrikes är dock inga problem och dykningen i Jeddah, dvs. Röda havet, kan jag inte säga något negativt om...

Livet här nere är långt över förväntan och jag kan rekommendera alla som vill uppleva något annorlunda att åka hit. Åker man bara hit med ett öppet sinne och är villig att anpassa sig efter Saudis lagar och förordningar finns det inget att tveka på.

Åsa